tebax po jubb, ännu en dag... 

fan att man känner.. fan att man inte kan stänga av.... 

tror att det är det som är problemet... men va fan, man blir ju inte socionom om man är avstängd.... inte om du frågar mig... man blir det för att man bryr sig om människor, för att man känner för och med människor... för att man vill hjälpa människor som sitter fast och behöver rådgivning, guidning, stöd, uppmuntran, hopp, en kram, en hjälpande hand, ett stödjande ord, etc.... (jag kan ju lova er att man blir det INTE för att tjäna några pengar, CAUSE U DONT!!!)

men nu är jag på en annan sorts tjänst.... en tjänst som "socialsekreterare" på ekonomiskt bistånd.... ja vi är socialsekreterare, men det finns knappt något utrymme till mycket mer än korta möten och snabba utbetalningar.. tanken var ju när man gjorde om tjänsterna från ekonomihandläggare till socialsekreterare var just att man skulle ha färre klienter och jobba hårdare för att få ut dem till självförsörjning snarast.... 

tyvärr ser det inte ut så .... det vi oftast får hoppas på är att våra samarbetspartners vi passar dem till kan hjälpa dem... visst, vissa kan man hitta utrymme till att hjälpa lite extra, men inte i närheten av den utsträckningen som var tänkt från början och som man själv önskar.. 

jag tror oxå att just eftersom jag varit socionom i över 7 år, och jobbat med helt andra saker, alkohol & drog-terapeut, skolcoach, boendestöd, socialrådgivare, så har jag en annan syn på hur man "ska jobba" (visst, det kanske finns folk som vill jobba inom ekonomiskt bistånd, grattis till er) med klienter, hur man kan jobba med klienter, men när pengar är inblandat så blir det nästan aldrig bra.... ni kan ju själva relatera till era privatliv.... tänk tillbaka på situationer när pengar blivit inblandade med vänner och familj... det brukar aldrig sluta bra.... det brukar inte funka bra... för pengar har något märkligt över sig... något konstigt sätt att sno allt fokus.... 

jaja... jag krigar vidare.... för jag vill känna när jag jobbar.... det jobbigaste är nog att jag tar med mig jobbet hem... och det sabbar... det finns där alltid... nästan i alla fall haha.. .inte när jag förgiftar kroppen med socker på lördagarna faktiskt, då försvinner det, men det är faktiskt bara då... i övrigt så finns mitt jobb 24/7 i mitt huvud, och jag pallar inte det.... 

men men.. nu är det 27 dagar fram tills operation.... o jag lär inte byta jobb innan dess... sen efter frånvaron, så är vi inne i april , och då är det bara några månader kvar till semester och föräldraledighet, så jag lär inte byta jobb innan det heller..... men jag hoppas verkligen att jag kan hitta något under tiden jag är långledig, under semester och föräldraledighet, så att jag bara kan byta jobb sen .... lämna detta... innan.. jag .. går .. under!

 

Ingela

7 februari 2013 10:26

Har ni ingen psykolog ni kan ösa av er på när ni har ett så jobbigt utsatt arbete?

http://www.ingells.blogg.se

Stamp-E

7 februari 2013 11:11

nej vi har handledning men där handlar det bara om konstruktivt arbete.. :( jag vill liksom bara wajna av mig om alla jävla sepen, men nej, där ska det hela tiden vara en tanke om hur vi kan göra saken bättre/annorlunda...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  OMG... alltså... ffs... sicket mög.. Netflix.. skojar ni... bud på att säga upp hela abonnemanget...    alltså grejen är att tanken är snöig. Man typ dör, eller väntar på döden, etc, det är ganska oklart, men man ska kanske till himlen ell...

  Vi fick äntligen tummarna loss och fick tag på Canceled och såg den. Och ja, den var ingen höjdare, tyvärr, den kändes rakt igenom som ett hopklipp av några filmer som var helt ok och trots flera filmer som var helt ok som var grunden för manu...

  hahaha alltså jag vet inte vad jag ska säga. Jag får nog dela upp recensionen i två delar, fast dom kommer nog ändå gå in i varandras. Alltså wow. W to the O to the W. Alltså.. jesus... om ni inte vet vad 4D är så är det 19 olika effekter som ...